Att tappa humöret

dsc_1005

Knäckepizza.

Har haft ont. Har varit helt nedgången,  rent ut sagt.  Har tappat lusten för allt. Orken har varit noll.

Normalt sett,  så försöker jag se det positiva i allt.  Ätminstonde se,  eller sträva efter ljusglimtar.

Efter flera influensor,  plus revbenskador,  känner jag mig bitter. Senaste dagarna har jag varit suraste,  än den suraste mjölken.  Har tjabba med morsan,  dolf…

Christelzon fick sig några sura sms igår.  Ligger i hennes soffa och skriver nu.  Jag bad om ursäkt.  Äh.  Säger hon.  Så har hon hjälpt mig massa. Söööt.

Men. Hur kunde jag bli en sådan sur?

Brukar hålla mig samman i situationer. Alltid varit strong.

En liten uppdatering bara.

Kramis

.

Annonser

10 thoughts on “Att tappa humöret

  1. Skönt att höra av dig. Även solen har sina fläckar vet du. Med tanke på vad du gått igenom (och det faktum att virusinfektioner och smärtor kan göra en väldigt deprimerad faktiskt !) så är det inte konstigt du mått skit/mår skit. Det går över Ada ! Hormonerna också, tänk på de små elaka jävlarna 😉 Allt i en röra – det blir för mycket. Nu kanske du kan rehabilitera dig lite och inte vara sur på dig själv iaf, vi är inga robotar. Christelzon verkar vara ett vettig kvinna, hon dumpar nog inte dig för lite sura sms, hehe. Det blir bra. KRAMIS

    • Efteråt kan man ju skratta lite åt saken. Jag skrev en konstig sak, när hon inte svarade. Tryckte du av mitt samtal. Hahah. Så sitter hon på toa och ringer upp omedelbart efter. Man behöver ju inte svara då.
      Hon bad om ursäkt. NEJ, men herregud, sa jag. DET är jag som ska be om ursäkt. Hon är väldigt lugn av sig. Men jag kände mig verkligen obstinat.
      Men lägg av, säger hon. Hon tycker jag är en fin vän. Glad, rolig och omtänksam.
      kramisar

  2. Klart att även du kan tappa sugen ibland. Som jag skrivit tidigare är jag imponerad av hur lite du skriver om sjukdomar trots alllt du tampas med. Du kommer tillbaka till det positiva , så småningom. Kram och krya på dig .

  3. Man kan inte och SKA inte utgå från att man alltid kan vara stark… Klart man kämpar, men måtta med allt.
    Och öppenhet är viktigt. Vet inte hur jag skulle tackla nät-trollen annars, jag är ju ensam (singel) och har inte alltid någon att bolla allt med – men då man delar problem på bloggen inser man att man inte är ensam.
    Kram fina du ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s